Antireklam. Estetisk Kommunikation. Utforskande.

Lektionen jag gjorde bilderna i det förra blogginlägget var den sista lektionen jag han med under den här uppgiften innan jag blev sjuk. Denna sjukdom har begränsat mitt arbetande, men jag lyckades göra någonting produktivt i alla fall. Dagen innan den dag jag skrev detta blogginlägg så lyckades jag komma på en till idé med vad jag kan göra med Lisebergs reklam. Jag kunde byta ut det gråtande barnet till ett leende barn, då skulle det se ut som att han var glad över att han kunde åka till Kreta. Han liksom slapp Liseberg. Då dök det däremot upp ett problem. Jag hade nämligen läst på lite grann om reklamen och det visar sig att anledningen till varför barnet ser lite konstigt ut är för att de använde sig av en väldigt speciell ljussättning när de fotograferade, för att få den effekten. Jag skulle inte kunna återskapa detta ljus på något snyggt sätt. Eftersom jag även var väldigt säker på att jag inte kunde redigera honom gladare så skulle jag behöva göra en gammal hederlig skiss. Då slog det mig, jag kan bara byta ut munnen och sedan redigera bort tårarna så skulle det kunna fungera. I början tvivlade jag lite på detta beslut om att jag skulle kunna redigera bort hans ledsna min, men eftersom det gick så förvånansvärt bra med texten så skulle det säkert gå ganska bra här också.

Ja. Hm. Eh. Det gick väl lite sådär. Jag lyckades få bort tårarna och fixa till hans ögon, men munnen, den ser inte så bra ut. Mest är det nog för att hans ansikte inte har formen för ett leende just nu. När man ler så är det inte bara läpparna som rör sig, en stor del av ansiktet gör det också. Kinderna till exempel, rör sig jätte mycket och får en ganska iögonfallande form som inte riktigt går att missa. Det är just det han fattar, själva ansiktets leende. Så jag bestämde mig för att försöka det på ett annat sätt.

Ännu en gång så blev det lite konstigt. Hans ansikte har fortfarande inte rätt form i nuläget för att få till ett ordentligt leende, men munnen är i alla fall inte lika onaturlig som den andra. Tyvärr så gick det knappt att få till ett ordentligt leende på honom med hans vanliga mun. vilket gjorde saken jobbigare att få till och konstigare att se på. Vad jag gjorde var att böja hans egna mun i den form jag ville ha, men det blev som sagt lite konstigt. Det spelar också inte så stor roll om jag lyckas redigera det bättre, hans ansikte har fortfarande inte formen av ett leende.

Jag ska försöka komma på några fler idéer samt försöka bestämma mig över vilken av dem jag ska använda. Desto mer jag funderar desto mer ser de bägge ut som bra val. Hursomhelst så har jag nu två "skisser" eller testbilder som jag senare kan arbeta utifrån för att konstruera slutprodukten. Jag måste också försöka ta en bild från vägen jag tar till skolan. På tal om bilder, jag vet att vi helst ska använda oss av många egna bilder, men det är inte ett sådant stort behov av det i den här bilden. Om jag hittar något som skulle passa in så sa jag försöka ta en bild, men annars så blir det nog bara bilden där slutprodukten ska sitta i.